Låt inte rädslan hålla dig tillbaka

Att världen består av en kamp mellan gott och ont det kan vi nog alla skriva under på. Visst skulle den enkla vägen vara att blunda för allt hemskt som försiggår och se förbi alla orättvisor. Men den enkla vägen får inte vara ett alternativ och får heller aldrig bli. Att bli passiv och ge upp den goda kampen bär med sig ett fritt spelrum för världens ondska och orättvisor. Det är lätt att tänka, vad kan jag göra och spelar det någon roll? Det spelar all roll i världen för att genom varje god sak som du gör så är du med och fyller på den goda vågskålen.

Att arbeta med HOPE587 innebär överväldigande ögonblick. Speciellt när man får se en medmänniska växa flera centimeter då personen inser sitt unika värde och finner en framtidstro. Det är stunder som överväger allt! Men man stöter också på tillfällen då man är tvungen att kliva ur sin komfortzon och ta steg i tro. Det är läskigt, det stormar och sikten är oklar. Visst lockar den enkla vägen att istället ta ett steg tillbaka med tanken: Vad spelar det för roll? Men låt inte rädslan hålla dig tillbaka för det okända, utan fäst blicken högt. Personligen har jag min tro på Gud att tacka som ger mig både kraft och mod att kliva ut i stormen för den goda kampens skull. Jag är även mycket tacksam över hejaklacken av vänner och familj som alltid hejar på och säger: Våga tro, våga gå! 

Jag har tidigare berättat om barnsjukhuset Cure:s fantastiska insatser. Utan behandling så har dessa barnen mycket lite hopp om en framtid och några överlever inte ens. Tack vare att två människor tog steget ut i det okända, vågade tro och lita på Gud så får idag tusentals barn hjälp världen över.

Ge aldrig upp den goda kampen för det handlar om människor. Vi inbillar oss att det måste vara stora ting, men det är de små tingen som tillsammans blir något stort.

 "Låt dig inte besegras av det onda utan besegra 

det onda med det goda" Rom 12:21

Rätten att få drömma och tro på en framtid

En av de största drivkrafterna bakom HOPE587s arbete är kampen för barns rättigheter och allas lika värde. Alla barn, och självklart även vuxna, har rätten att få drömma och tro på en framtid, få uppmuntran och ta del av visheten om deras unika värde.  

Beit Cure Hospital som HOPE587 samarbetar med i Zambia gör dagligen livsomvandlande operationer som skapar helt andra framtidsutsikter. Låt mig berätta om ett möte som fick mitt hjärta att brista men också ger mig styrkan att fortsätta kämpa oavsett vad. 

Det var sista dagen på sjukhuset och jag och min kollega Anneli besökte barnavdelningen en sista gång för att säga hej då. I korridoren ser jag en liten flicka komma gående. Hennes hållning säger allt, hon drar ihop axlarna i försök att inte synas och blicken är vänd ner i golvet. Det är en ny patient så när vi möts så sätter jag mig ner på huk för att hälsa. Jag sträcker ut min hand och frågar vad hon heter. Avvaktande sträcker hon fram sin hand och säger Frida och osäkert möter hon min blick. Mitt hjärta brister för jag förstår att flickan som står framför mig har fått möta många nedvärderande ord och blickar på grund av sitt handikapp. Frida har klumpfot vilket innebär att fötterna är vridna inåt och gör det mycket svårt att gå. Innan jag reser mig upp för att gå vidare, håller jag hennes små händer och berättar att hon är värdefull. Varsamt ger hon mig ett leende tillbaka.

Mötet med Frida har etsats sig fast och är lika klart i minnen som för två månader sedan. Vi går alla genom livet och fylls med olika saker. Barn i Fridas situation är extra utsatta och får möta många fördomar och hopplöshet. Helt inkorrekt, för under sin barndom ska man som barn bli rik på hopp, tro och kärlek. Jag vet att på barnsjukhuset i Zambia så ser man på alla barn med hoppfulla ögon och berättar genom handling och ord att de är älskade för den dem är.

Det är för dessa barn som HOPE587 vill vara med och investera i sjukhuset Beit Cures utveckling. Skapa möjlighet för fler barn att få drömma och tro på en framtid.  

Låt oss inte tröttna på att göra gott. Ty när tiden är inne får vi skörda om vi inte ger upp. Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle Gal 6:9-10

Klumpfot

Photo(c): Amanda Goble 

Insamlingturné- Gör en skillnad, för att du kan för att världen behöver det!

Förra gången jag bloggade så skrev jag om mina 5 månader i Paris. Främst för att hålla mina vänner och familj uppdaterade men så klart också för min egen skull för jag tycker det är kul att skriva och minnas tillbaka. 

Det har hänt massor i mitt liv sedan dess och jag kommer inte dra så mycket av det här. Utan jag vill dela med mig av vårens stora projekt med HOPE587, en insamlingsturné för att hjälpa utsatta barn i Zambia. Pengarna kommer gå till att bygga upp en skolbyggnad för att utbilda sjuksköterskor. Hur kommer det att hjälpa utsatta barn? Skolan kommer byggas tillsammans med ett sjukhus som heter Beit Cure Hospital. De erbjuder fattiga barn livsomvandlande operationer som skapar helt andra framtidsutsikter. Skolan kommer generera intäkter till sjukhuset och fler barn kommer få möjlighet att få hjälp. 

Yes, detta var inledningen i korta drag och är ni intresserade av att veta mer så kan ni följa insamlingen här eller på HOPE587s Facebook-sida eller hemsida, www.hope587.se. Vet du någon som skulle vara intresserad av en närmre presentation av projektet så hojta till så kommer jag gärna och berättar mer. Det kan vara kyrkor, företag, bibliotek, någons vårfest eller har du kanske tips på passande stipendier. Öppen för förslag!

Våren 2015 startar insamlingsturnén.

Picknick i Versailles

I Versailles, som ligger utanför Paris, ligger det otroliga och pampiga slottet som påbörjades att byggas av Ludvig XIV år 1664. När Amanda och Davide var på besök passade vi på att göra en dagutflykt dit för att ha picknick i den stora trädgården.

Det blev jordgubbar, mousserande vin, baguetter och ostar, allt vad en fransk picknick bör innehålla.

Min favoritdel i slottet är Galerie des Glaces, Spegelsalen, som är 70 meter lång. Väldigt spektakulär!

Loppis Boulevard Jourdan

Den här lördagsförmiddagen roade vi oss med att gå på loppis. Det fanns massor av spännande att kika på. Jag köpte en svart transperant skjorta, några vykort på Paris och två ringar.

Tjejerna kikar i en låda fullt med ringar.

Jag har fått något för ugglor, tycker de är så söta. Här hittade jag en hel samling.

Amanda och Davide på besök

Nu har jag precis haft två veckor semester från skolan. Underbart, det behövdes! Min kära kusin och vän Amanda kom då hit med sin italienska pojkvän Davide. De bor nu i Torino i Italien så det är endast en tågresa emellan oss på 5h30 så om två veckor så ska jag besöka dem.




Vi strosade runt mycket tillsammans i stan. Vädret var fantastiskt härligt, solen sken varje dag. Vi gik bland annat en guidad tur genom flera av passagerna som finns gömda i Paris. Det var Amandas franska kompis som visade oss vägen och berättade om historian bakom alla små passager. Vi avslutade dagen med att äta på en fransk liten restaurang i Montmartre. Bland annat så åt vi den omtalade rätten sniglar. Det var en ny upplevelse, nu har man gjort det!:)

Det blev även ett kvällsbeök vid Eiffeltornet vilket var första gången jag såg det upplyst, måste säga att det var väldigt mäktigt och imponerande.

Sésame

Sésame är en mycket trevlig liten restaurang/bar som ligger i République utmed den omtalade kanalen St Martin i Paris. Jag, tillsammans med några vänner tog oss dit en kväll för att "bara vara" och koppla bort vardagsstressen för ett tag.

Det var en soft välkommande miljö och de som arbetade på stället var yngre och trendigt "laid-back".

Karoline läser i gästboken som låg vid baren

Konsten de hade på väggarna var till salu vilket gör att nästa gång man besöker Sésame så kan det hänga något nytt på väggarna. Gillar den idén, det blir då en varierande och ombytlig miljö.

Louice och Karoline beställde in en drink med violsmak, färgen var verkligen som man hade tänkt sig.